Sävsjö 2/12 1926

Min egen hjärtevän!

Idag var jag säker på att få höra från dig och för en gångs skull slog mina förhoppningar in. Tack ska du ha, du gjorde mig riktigt glad, att det nu äntligen gått så långt att vi kunna börja tala om, och sätta oss in i ett nära förestående återseende. Jag är så glad och fylld av förväntningar, att jag som förr i världen, då något roligt var i antågande, räknar dagarna som kvar av mitt ”gräsänklingstillstånd”, till tiden för ditt återinträde i min tillvaro.

Det var ju roligt att du bestämt dig för att resa till Gävle, förlåt Uppsala om lördag. Igår kväll började din fader tala om att du tänkt resa medan du nu var ute, och jag sa ju då, att vi talat om det, men att du ännu inte bestämt dig för när. Han tyckte då att du skulle resa ju förr dess hellre, så du hann tillbaka tills han kommer upp i nästa vecka och hämtar hem Er.

Jag trodde möjligen att du skrivit till honom om detta, men sen förstod jag att han fört detta på tal av egen drift. Han tyckte då att det vore lämpligt att resa dit upp över söndagen, och när du nu själv tänkt så blir det ju bara bra. För att då begagnad dig av tur-och-returbiljett, kan du ju resa på lördag morgon, stanna över söndag och resa åter måndag kväll, för sådana biljetter gälla två vardagar och helgdag som kommer före. Mellan eller efter räknas inte och fördelen är ju att det är 25 % billigare då du ju nu har begränsat med tid menar jag.

Din fader överlämnade 15 kr, till respengar åt dig och så får du en tia av mig att köpa något till min lille unge. Ja du är lycklig du som får resa. Det skulle varit roligt att fått följa med, men du får resa för mig också, och tala om för honom att jag är med. Hälsa honom och kyss och krama om honom från mig också. Så kan du väl ta kameran med dig och fotografera honom från alla möjliga håll och kanter och sedan låta framkalla filmen och kopiera den i två exemplar medan du är i Stockholm, där ingen behöver lägga sig i vad korten föreställa. Så skall du förstås hälsa syster Elsa och Tillberg också.

Jag hade igår brev från Kerstin. Hon har äntligen återbördats till hemmet nu och har förutom en del patienter fått anställning på bokför? Fröléens avdelningskontor i Jönköping . Hon har i någon mån tur. I det brev jag eftersänder till dig från henne, undrar hon om det kommit fram, eftersom hon inte hört något från dig.

I tisdags hade de repris på cabarén med nedsatta priser och ganska god publiktillströmning. ”Artisterna” verkade mera scenvana eller åtminstone mindre nervösa och programmet gick flott. Efteråt hade de en liten supé på ”Storan” där även jag infunnit mig, men som ”Kjällis”inte kunde upplåta någon danslokal beslöts det att Fr. Kammargren hos sin fader skulle utverka att vi fick dansa hos henne. ”Calle” var emellertid hos din fader och spelade vira tillsammans med fogden, och då hon och Asta gjorde sin framställning i Isacs närvaro, bjöd han in allesamman i villa ”Isac”och sedan dansades det med liv och lust till klockan 1 på natten. Aina var även denna gång min utkorade men hon skötte sig ändå denna gång lika fördömt ”fint” så nu må de vare nock.

Om lördag har jag tänkt resa hem ett tag. Det blir väl sista gången före jul, och jag behöver såväl byta ut en del kläder och dessutom höra lite nytt av Kerstin, som varit ute och hälsat på en del släktingar här och var. Egentligen skulle jag ha rekommenderat det här brevet, men jag får väl hoppas att det går fram så som alla de andra. Nu skall jag kila ”på lådan” med det här och sedan till gymnastiken som börjar klockan 8 och därför blir det inte mera denna gång, men jag hoppas få höra av dig ännu en gång innan du kommer hem.

En stor stor kyss till dig och många små till Bengt från

din egen Tosse